.

jag vill slå dig så hårt att mina händer spricker. jag skulle vilja fråga så mycket som jag vill veta, få svar som jag måste ha. jag orkar inte leva mitt emellan hela tiden. jag vill vara lycklig. det är det enda. oavsett om det är med dig eller inte. det kvittar. jag bryr mig inte. den enda jag tänker på är mig själv, hur egoistiskt det än låter. och jag vägrar bli utnyttjad. det får räcka med det. innerst inne vill jag bara skita i allt ihop, radera ditt nummer och glömma allt ihop. men någonstans, en liten del av mig, vill fortfarande att du hör av dig, vill fortfarande vara med dig, vill fortfarande tro. men jag klarar inte av att det jag inte vet något om förstör mina bra stunder.

Jag har haft en fantastisk helg, det var allt jag ville säge egentligen. Ute i Kil, med mina kusiner och kusinbarn. Samlat kraft och trodde jag var untouchable. Men sedan sätter mina tankar igång, och det kan förstöra så mycket, ta så mycket energi. Det har jag inte tid med. Jag har ingen lust. Inte nu.