.

Augusti 2010, hemma hos Alexandra i Arvika. Den sommaren var en jobbig sommar (ovanligt, haha). Hade en ganska svår break up med min dåvarande pojkvän (därav en deppig bild, haha). Vårt förhållande tog slut i slutet på juli, och det förhållandet och det exet har förföljt mig mentalt och fysiskt ända fram tills nu ungefär, det kanske säger ganska mycket om hur svårt det har varit, och hur sjukt svårt det var då. Min öron-töjning syns även på bilden, endast 4 mm där, idag är den hela 8 mm.


Juli 2011, hemma i min egna lägenhet som jag fick i april. Tusen gånger starkare än vad jag var för bara ett år sedan (peppar peppar, jag lär mig fortfarande av mina misstag). Men idag mår jag så fruktansvärt mycket bättre än vad jag gjorde på den förra bilden tillexempel. Med hjälp av vänner och familj har jag tagit mig igenom det som var psykiskt påfrestande. Jag kan nu också erkänna att jag även träffar en läkare som hjälpt mig och fortfarande hjälper mig. Och ja, jag har ätit (och äter fortfarande) medicin som heter Mitrazapin, resten berättar Google. Det jag vill säga är bara att man förtjänar att må så mycket bättre än vad man egentligen tror, man måste bara öppna ögonen och höja blicken lite.