.

är det nu, nu som det tar slut?

Du tar bort min hand ifrån din arm och flyttar bort,
ingenting jag säger spelar längre någon roll.
Ställer mig i hallen tills jag fattar vad som hänt,
får jag ens ha kvar dig som min vän?
Knyter mina skor och går tillbaka in igen,
sitter här på sängen tills du be mig att gå hem.
Letar efter nått att säga som kan ändra allt,
nått mer än det jag redan sagt...

Tack för allt du gjorde. Tack för att du gjorde mig hel när ingen annan kunde. Tack för att jag fick träffa dig, och förlåt för att jag var feg. Det kommer göra ont, andas andas andas, ödet ödet ödet. Att aldrig någonsin ge upp.