.

 

 

 

Den 14 juni 2010. På eftermiddagen, i ett kvavt rum, och högsommarvärme på utsidan.

Jag visste det inte då men det skulle bli en eftermiddag jag aldrig skulle glömma.

En eftermiddag som förändrade mig och hela mitt liv.

En eftermiddag som förstört.

En eftermiddag som gett mig mardrömmar.

 

 

Har försökt raderat minnet. Förnekat. Försökt glömma.

Men ibland blir jag påmind. Dom gardinerna och dom tapeterna har jag sett flera gånger.

Hos vänner, i affärer, i allmänheten.

Färger och mönster som kan ge mig ångest,

som påminner mig.

 

Över två år sedan det kvava rummet.

Lika länge har jag undrat om det var mitt fel. Att det blev som det blev.